itgoeson

Att vara stark är inte tillräckligt, man måste vara tillräckligt stark

Livet i största allmänhet Permalink0


Jag var nära att stryka mig från kvällens dressyrstart. Uppvärmningen kändes inte alls bra, jag var okoncentrerad, prinsen var okoncentrerad och allt blev till en enda röra. Som jag redan sagt så har jag haft världens sämsta dag och kunde inte koppla bort allt så mycket om jag borde ha gjort. Väl inne på banan red vi ett helt okej program, tror vi blev första oplacerade. Kritiken av domaren var i princip samma som jag fått i precis varje program jag någonsin ridit, så det verkar som att jag verkligen måste börja jobba med det där att ställa och böja hästen på volter och grejer. Som jag sagt så många gånger förr - nu är det bara mera träning som gäller!

Efter programmet visste jag inte vad jag skulle ta mig till. Jag visste inte var det gjorde som mest ont - i kroppen eller i huvudet. Jag var så slut att det kändes som att jag skulle gå under. Det är så mycket nu, det känns som att allt tynger mig dit ner i djupet någonstans, och det gör så ont. Men efter en pratstund med C och ett par värmande ord från S och uppmuntran från A så kändes det som att jag kunde ta mig samman så pass mycket att jag inte bröt ihop helt. Yes alltså, bra jobbat. Väl hemma blir det ju inte sämre av att min sötisvän E slår till igen. Jag har så sjukt fina vänner att jag ibland inte förstår vad jag har gjort för att förtjäna dem.

Ensam är stark?

Livet i största allmänhet Permalink2
Trots att dagen inte ens är nära sitt slut så kan jag med all säkerhet säga att denna dag går till historien som en av de sämsta dagarna i mitt liv. Att börja dagen med lång, lång kö vid sjukhuset är inte bra. Att sedan visa sin sämsta sida till den person som man egentligen inte borde vara annat än tacksam mot är inte heller bra. Efter det följde jobbig temadag i skolan och allt som möjligtvis kunde vara fel var fel. Hela jag var fel. Tacka vet jag världens bästa Emma som har tagit emot mig med öppna armar varje dag under hur länge som helst trots att jag de allra flesta dagar inte varit den mest inbjudande person att konversera med .. Vad skulle jag göra utan dig?

Jag är så sjukt otaggad som man bara kan bli inför kvällens dressyrtävling, jag har inte ridit en dressyrlektion med prinsen på hur länge som helst och jag har svårt med koncentrationen så det kommer nog inte att vara ett program att hurra för. Med den här inställningen kommer jag att gå långt, jag vet.

The worst things in life come free to us

Livet i största allmänhet Permalink0
Idag har jag ridit mitt livs första lektion i centrerad ridning. Det var en synnerligen intressant upplevelse! Otroligt lärorikt och intressant. Att tränaren pratade äkta, amerikansk engelska gjorde lektionen ännu bättre. Det kändes som att jag lärde mig en massa trots att gångarten var skritt under hela lektionen. Och att åskådarna såg skillnaden på min före- och efterridning var ju helt sjukt roligt!

Imorgon är det sjukhuset och blodprov på morgonen och dressyrtävling med prinsen på kvällen som gäller. Bäst att gå och lägga sig så man orkar med någonting över huvud taget!

Jag måste vara världens mest two-faced person idag. Jag lovar.
Till top