itgoeson

Sammanfattning V

Livet i största allmänhet Permalink0
.. eller ja, typ någonting ditåt. Jag vet inte ens varför jag kallar det sammanfattning, men jag har gjort det sedan jag började blogga så varför byta nu liksom?
 
I januari detta år lade jag för första gången min fot på ett gym ensam, med en väldig beslutsamhet om att jag inte skulle bli en sådan som gymmar i två månader och sedan slutar. Jag blev kär i stället och stunden och under resten av året besökte jag gymmet i medeltal fyra gånger i veckan, ibland fler och ibland färre. Samtidigt som jag började gymma upptäckte jag smidigheten i storkok/foodprep/matlådefix och det har jag använt mig av större delen av året. 
 
Bara ett par dagar in på det nya året fick vi nyheten om att det som redan en gång på ett sätt hade tagit vår mormor ifrån oss för två år sedan (stroken, hon blev inte sig lik efter det) nu tog henne helt och hon försvann för evigt. Det var väldigt jobbigt och extra tungt när jag nästan är helt säker på att hade inte det där hänt för två år sedan hade hon fortfarande levt idag. Min fina, starka mommo. 
 
I vintras var det en del skola, med lite skrivningar och penkkis och chokladkladdande. Under våren flög jag och Ida till Frankrike för praktik och de tre veckorna vi spenderade där är tre av de bästa veckorna under hela året! Från att vi kom hem därifrån i april har jag jobbat heltid med mina pizzor och det har ju sannerligen varit bra att få testa på att vara i arbetslivet "på allvar". I maj fick jag äntligen studenten och bagare-konditorexamen och kunde utnämna mig själv till a free woman! 
 
Sommaren var förbi fortare än den kom och jag jobbade mest hela tiden. Läste rätt mycket också, tog vara på solen så fort den visade sig och simmade inte en enda gång. Eller kanske en? Inte säker.
 
När hösten kom och många av mina jämnåriga flyttade hemifrån, började studera eller for i milin, stannade jag hemma och spenderade dygnets vakna timmar i jobbet och på gymmet. De första månaderna gick rätt bra, men speciellt de senaste veckorna har det nog varit himla segt! Nedräkningen inför mitt och Idas Great Adventure (12 dagar nu, 11 om man räknar med när vi åker ner till Hfors!!!!!) har nog varit till grymt stor hjälp för att liksom orka med mörkret, kylan och irritationen med att fortfarande bo hemma, som ibland infunnit sig .. Senhösten var dessutom den tid då en stor förändring inträdde (eller gick ur kanske?) mitt liv och det var en hel del att vänja sig vid, men med tiden började även det gå bättre även fast det ibland kändes väldigt konstigt och ovant. Nu är det som att jag har ett helt annat liv än det jag haft i över tre år, fast ändå samma. Märkligt det där.
 
Så där annars har jag varit rätt mycket med mitt fina lilla fadderbarn och det har varit så oerhört roligt att följa med i hennes utveckling! Hon lär sig så mycket nytt hela tiden och det är nog något speciellt med att öpnna dörren till ett hus och mötas av en liten tjej som kommer springade emot en med öppna armar ..
 
Förutom allt ovanstående har det varit en del kompishäng, många långa promenader med fina vovsen, lite hästande och nästan inget festande. Mys med finaste brorsonen, biobesök, tuffa träningspass och god mat. 
 
Det är många fina saker jag har fått vara med om i år, men även många stunder som har gjort så ont dit långt in i hjärtat att man har funderat om man faktiskt klarar av det. Men det har man ju gjort och det är väl så livet är, oberoende av vilket år det är.
 
Nu borde jag ta itu med vad jag ska ha på mig ikväll, för snart plockar Ida upp mig och några andra fina typer och så åker vi till Vasa för att skåla in (alltså vad gör man ens? Räknar in? Firar in? Vad?) det nya året! 
 

Sådant man borde börja ta itu med

Livet i största allmänhet Permalink0
Med mindre än två veckor kvar tills vi åker har huvudet börjat fyllas med grejer som ska fixas innan avfärden. Det har ju alltid varit så långt borta så jag har ju inte gjort så mycket, men nu plötsligt är det tusen saker som borde tänkas på! Halva min (lediga) dag idag gick åt till att sitta och vänta/bli betjänad i banken, både här i Esse och i staden. Nu har jag i alla fall mina AUD och de är ju rätt fina! Lite genomskinliga och så där. Så då är det ju en grej mindre.
 
Kvar är ju då att städa ur garderoben, storstäda rummet, se över mina hyllor i köket, göra bucketlist, packa (!!!), beställa bilder och så småningom avlägga besök till folk (jag kanske bli uppäten av en haj och då måste man ju ha sett varann en sista gång, liksom). Och så ska det ju hinna jobbas mellan varven. 
 
Var ska man ens börja? 
 
 

Chiapudding

Livet i största allmänhet Permalink0
Det här med chiapudding, alltså .. För något år sedan försökte jag mig på det för första gången men skippade hela idén rätt snabbt - det smakade ju ingenting alls plus att den inte ens blev fast at all, bara helt lös och blaskig. Jag tror inte ens jag åt upp den på morgonen .. 
 
Igårkväll fick jag dock ett infall och bestämde mig för att jag skulle make some pudding. Sagt och gjort och imorse när jag öppnade kylskåpet hittade jag en nästintill perfekt chiapudding precis som på bilder man ser på nätet, redo att överösas med topping och avnjutas! Men det är nog toppingen som gör hela grejen, att äta puddingen som den är vore nog urtråkigt. Tur att man kan göra precis som man vill! 
 
Till top