itgoeson

Elefanter och Thaiversary

Sydostasien 2016 Permalink1
I måndags åkte vi (Carys, min brittiska travelbuddy för tillfället som jag i princip suttit ihop med sedan vi träffades) till Elephant Jungle Sanctuary där vi tog hang om elefanter. Vi matade dem, gav dem medicin, rullade runt i lera med dem och tvättade dem under vattenfall. Vi hade valt ett ställe var de inte rider elefanterna för det är något man absolut inte ska supporta!! 
 
På kvällen mötte vi upp med några som vi åkte till elefanterna med, vi hade en grymt rolig och väldigt intressant kväll tillsammans! Det var i synnerhet kvällar som den som jag nyper mig själv i armen extra många gånger. 
 
Igår hade jag den värsta upplevelsen so far, minivanturen till från Chiang Mai till Pai. Det tog runt tre timmar och innehöll 762 krokar. Jag blev så sjukligt åksjuk och har nog aldrig upplevt en så där hemsk väg förr! Håhhå, jag var så lycklig när vi var framme.
 
Det vi sett av Pai hittills är helt najs, det är ett mysigt litet ställe med en laid back attityd och det känns lite hippieish, så det gillar vi. Maten här är helt otrolig, vi äter mestadels streetfood och jag älskar allt. Det finns mycket att göra här runtomkring så vi går se vad vi hinner med, för samtidigt är det skönt att bara ta det lite lugnt också.
 
Hostellet är annorlunda mot de andra jag varit på, allt är liksom ute i det fria med små hyddor här och där. Sängarna är skarpa som golv och gjorda av typ bamboo. Dessutom sover vi under myggnät, fast det är rätt mysigt. 
 
Fun fact: idag är mitt Thaiversary! En vecka har jag varit i Thailand och so far måste jag säga att it's treating me well.
 
 

En helt vanlig dag men ändå inte

Sydostasien 2016 Permalink1
Jag tror jag sov högst en timme på bussen inatt men dagen har gått helt bra ändå! Jag och min brittiska vän började vår vistelse i Chiang Mai med ett par timmars slappande på hostellet följt av frukost med två killar vi råkade hitta (en amerikan och en britt, såå många britter här alltså). Efter det drog vi med oss en av dem, den andra åkte vidare, till ett par tempel som finns här nära och sedan gick vi typ en timme för att komma fram till världens häftigaste café - ett kattcafé! Där satt vi och gosade med katterna ett bra tag före vi tog det kloka beslutet att ta taxi in till stan tillbaka för att ströva omkring på en stor marknad. Vi åt god och spännande mat (ok här är all mat spännande för mig) och trängdes med folk. Så småningom hittade vi tillbaka till hostellet och efter typ en timme här tyckte den ena britten att det skulle passa med mat igen så jag hakade på och nu är klockan sovdags. 
 
Ingen dag är den andra lik. Tänk att det här faktiskt är mitt liv nu. Rätt kul ändå.
 

Mitt första rookiemisstag

Sydostasien 2016 Permalink0
Jag har officiellt gjort mitt första rookiemisstag. Jag visste att det skulle hända förr eller senare, men klart det suger ändå. Så här gick det till:

Under min tempelrunda tog tuktukmannen (ja jag åkte runt i tuktuk, don't judge, jag litade inte på mig själv tillräckligt mycket för att försöka hitta till alla templen på egen hand) mig till en turistbyrå och det var helt najs, jag ville ju komma underfund med hur jag skulle ta mig norrut. Mannen där var helt trevlig och rar och excited och hjälpsam, dock försökte han sälja mig ett helt paket och det var det sista jag ville ha, så när jag vänligt men bestämt sa tack men nej tack (det var faktiskt ett rätt proud moment för mig, the old me hade säkerligen gått med på allt bara för att jag inte hade haft hjärta att säga nej) blev han jättesur och vägrade titta mig i ögonen igen, man ba jaha.

Så när jag sa till tuktukguy att det inte blev till något tog han mig till en annan turistbyrå och där fick jag den hjälp jag behövde och jag blev så lättad att jag bara öppnade börsen och betalade vad han frågade efter. Jag räknade om det till euro först och tänkte nog att nja är inte det här lite väl mycket? men så tänkte jag att äh det handlar inte om stora pengar ändå och bussen ser helt najs ut så jag tänkte inte mera på det. Jag hade ju inget att jämföra med eftersom killen på förra stället vägrade säga vad endast en bussbiljett skulle kosta.

Sen när jag kom till hostellet såg jag att de ordnar buss därifrån också och den skulle varit 450 baht billigare, vilket är typ tio euro, så jag kände mig lite blåst men det kändes ändå inte som hela världen.

Men nu, alltså fy vad jag känner mig ripped off! En brittisk tjej som jag träffade här på bussen berättade att hon fick sin bussbiljett för runt tjugo euro mindre än jag betalade för min. Tjugo euro är ändå rätt mycket, speciellt när man försöker leva så sparsamt som möjligt! Jag är så sur på mig själv för att jag inte besökte flera ställen eller åtminstone ifrågasatte priset. Efter det första besöket var jag bara så glad och lättad över att slippa dit jag ville på den dagen jag ville så jag hann som inte ens tänka innan jag betalade.

Jaha men vad har vi lärt oss av det här nudå? Tja, lita inte på att turistbyråer har det bästa priset trots att det verkar helt bra, jämför priserna på olika ställen om det finns tid och möjlighet och use your god damn brain woman. Lesson learned.

Tycker dock att jag inte kan förvänta mig hur mycket som helst av mig själv under mina första dagar, eller ens min första solotrip för den delen. 
 
Gårdagens lunch. Jag fick endast ett par pinnar att äta med och jag ba hmm so I'm supposed to eat with these? tänkte jag för mig själv, men jag gav det ett försök och the next thing I know har jag ätit upp allt. Mäkta imponerad av mig själv faktiskt. 
Till top