itgoeson

Sammanfattning V

Livet i största allmänhet Permalink0
.. eller ja, typ någonting ditåt. Jag vet inte ens varför jag kallar det sammanfattning, men jag har gjort det sedan jag började blogga så varför byta nu liksom?
 
I januari detta år lade jag för första gången min fot på ett gym ensam, med en väldig beslutsamhet om att jag inte skulle bli en sådan som gymmar i två månader och sedan slutar. Jag blev kär i stället och stunden och under resten av året besökte jag gymmet i medeltal fyra gånger i veckan, ibland fler och ibland färre. Samtidigt som jag började gymma upptäckte jag smidigheten i storkok/foodprep/matlådefix och det har jag använt mig av större delen av året. 
 
Bara ett par dagar in på det nya året fick vi nyheten om att det som redan en gång på ett sätt hade tagit vår mormor ifrån oss för två år sedan (stroken, hon blev inte sig lik efter det) nu tog henne helt och hon försvann för evigt. Det var väldigt jobbigt och extra tungt när jag nästan är helt säker på att hade inte det där hänt för två år sedan hade hon fortfarande levt idag. Min fina, starka mommo. 
 
I vintras var det en del skola, med lite skrivningar och penkkis och chokladkladdande. Under våren flög jag och Ida till Frankrike för praktik och de tre veckorna vi spenderade där är tre av de bästa veckorna under hela året! Från att vi kom hem därifrån i april har jag jobbat heltid med mina pizzor och det har ju sannerligen varit bra att få testa på att vara i arbetslivet "på allvar". I maj fick jag äntligen studenten och bagare-konditorexamen och kunde utnämna mig själv till a free woman! 
 
Sommaren var förbi fortare än den kom och jag jobbade mest hela tiden. Läste rätt mycket också, tog vara på solen så fort den visade sig och simmade inte en enda gång. Eller kanske en? Inte säker.
 
När hösten kom och många av mina jämnåriga flyttade hemifrån, började studera eller for i milin, stannade jag hemma och spenderade dygnets vakna timmar i jobbet och på gymmet. De första månaderna gick rätt bra, men speciellt de senaste veckorna har det nog varit himla segt! Nedräkningen inför mitt och Idas Great Adventure (12 dagar nu, 11 om man räknar med när vi åker ner till Hfors!!!!!) har nog varit till grymt stor hjälp för att liksom orka med mörkret, kylan och irritationen med att fortfarande bo hemma, som ibland infunnit sig .. Senhösten var dessutom den tid då en stor förändring inträdde (eller gick ur kanske?) mitt liv och det var en hel del att vänja sig vid, men med tiden började även det gå bättre även fast det ibland kändes väldigt konstigt och ovant. Nu är det som att jag har ett helt annat liv än det jag haft i över tre år, fast ändå samma. Märkligt det där.
 
Så där annars har jag varit rätt mycket med mitt fina lilla fadderbarn och det har varit så oerhört roligt att följa med i hennes utveckling! Hon lär sig så mycket nytt hela tiden och det är nog något speciellt med att öpnna dörren till ett hus och mötas av en liten tjej som kommer springade emot en med öppna armar ..
 
Förutom allt ovanstående har det varit en del kompishäng, många långa promenader med fina vovsen, lite hästande och nästan inget festande. Mys med finaste brorsonen, biobesök, tuffa träningspass och god mat. 
 
Det är många fina saker jag har fått vara med om i år, men även många stunder som har gjort så ont dit långt in i hjärtat att man har funderat om man faktiskt klarar av det. Men det har man ju gjort och det är väl så livet är, oberoende av vilket år det är.
 
Nu borde jag ta itu med vad jag ska ha på mig ikväll, för snart plockar Ida upp mig och några andra fina typer och så åker vi till Vasa för att skåla in (alltså vad gör man ens? Räknar in? Firar in? Vad?) det nya året! 
 
Till top